Åtgärder för stärkning av Rysslands militära potential

Rysslands president Dmitrij Medvedev gjorde igår ett hårt uttalande, som blivit ett svar på amerikanska robotförsvarsplaner i Europa. Presidenten presenterade en plan för Rysslands möjliga svarsåtgärder samt påpekade tydligt att Ryssland kan komma att lämna START-avtalet.

Det var Medvedevs första uttalande under hela presidentperioden om konkreta åtgärder för stärkning av Rysslands militära potential.

För det första får försvarsministeriet i bruk en ny radaranläggning för varning om robothot i staden Kaliningrad.

Radaranläggningen Voronezj-DM i byn Pionerskoje i Kaliningrads län har redan byggts färdigt och håller på att testas. Den kan börja fungera när som helst. Radarn kommer att kontrollera den västra sektorn, som tidigare kontrollerades delvis av bara en radar i Vitryssland, efter att Ryssland avstått från samarbetet med ukrainska baser i Mukatjov och Sevastopol. Dessutom stärker en ny radaranläggning tillsammans med den vitryska radarn nära Baranovitji och en ny radar i närheten till S:t Petersburg kontrollen över den viktiga nordvästra sektorn.

För det andra stärks skyddet för kärnvapenobjekt inom ramen för det nya luft- och rymdvärnssystemet.

Att skydda strategiska kärnvapenobjekt mot möjliga attacker är en annan väldigt aktuell uppgift, särskilt med tanke på det amerikanska programmet Prompt Global Strike - vapensystem, som inom en timme träffar vilka som helst mål på jorden. Programmet kan inte realiseras inom en snar framtid, men det genomförs vapenprov inklusive apparater, som flyger i hyperljud.

Nyaste ryska luftvärns- och robotförsvarssystem kan redan nu motstå sådana attacker. System S-300, S-400 träffar mål i hyperljud. S-500, som börjar massproduceras efter 2015, kommer att kunna slå ner sådana svåra mål som missilgrupper.

Det nya luftvärnet och robotförsvaret skapar några ”robotförsvarsfästningar”, som skyddar inte bara kärnvapenobjekt, utan också militära och ekonomiska centra.

Men det är inte bara robotförsvarssystem, som är farliga. Sabotörer och terrorister utgör ett lika stort hot, som ökar med tanke på destabiliseringen vid ryska gränser och kräver en svarsreaktion.

För det tredje kommer strategiska ballistiska robotar, som används av Strategiska robotstridskrafter och landets örlogsflotta, att utrustas med effektivare komplex mot motståndarens robotförsvarssystem.

Den moderniserade utrustningen är alla ryska robotars största fördel. Den installeras på robotar Bulava och Sineva, Topol-M och Jars.

Det handlar nämligen om manövrerande stridsblock, som kan ”lura” robotförsvaret, avsett för att jaga vanliga ballistiska missiltyper. Det blir nästan omöjligt att genskjuta de ryska robotarna. Enligt planerna massproduceras de från och med mitten av 2010-talet - 50-60 stycken om året.

För det fjärde har jag gett de väpnade styrkorna i uppdrag att utarbeta sätt att tillintetgöra robotförsvarets informations- och styrningscentra. Sådana åtgärder är förnuftiga, effektiva och billiga.

Medvedev menade en hel del åtgärder från cyberkampen till attacker mot satelliter i rymden.  Det ska tas i beaktande att det amerikanska robotförsvarssystemet mycket beror på satellitkommunikation och dataförbindelser, vilket däremot är otypiskt för Ryssland.

Sådana attacker kan helt undergräva amerikanska truppers stridsduglighet, och det är logiskt att problemet drar till sig mycket uppmärksamhet.

Om de ovannämnda åtgärderna blir otillräckliga, utplacerar Ryssland nya anfallssystem, som kan träffa mål inom det amerikanska robotförsvaret, i landets södra och västra regioner. Bland annat kommer robotar Iskander att stationeras i Kaliningrads län.

Iskanderer som svar på amerikanska robotförsvarsplaner är ingen nyhet. För tre år sedan, i november 2008, uppgav Ryssland att det tänker utplacera de här robotarna i Kaliningrad och avstod från denna avsikt först när Amerika avstod frå planer att skapa robotförsvaret i Polen. Då löstes problemet, men det behövs för närvarande ett symmetriskt svar på USA:s nya planer.

Polen blir egentligen konfliktens största offer - amerikanska baser i Polen är det första målet ifall ett krig bryter ut. Iskanderers räckvidd är 500 km, vilket omfattar hela polska territoriet.

I slutet nämnde president Medvedev sitt viktigaste argument: om situationen utspelar sig negativt har Ryssland rätt att avstå från nedrustningspolitiken och lämna START-avtalet med tanke på det logiska sambandet mellan anfalls- och försvarsvapen.

Det handlar faktiskt om inte bara START-avtalet, utan också deltagandet i vidare förhandlingar samt andra avtal inklusive INF-avtalet och CFE-avtalet.

USA har redan vägrat att följa CFE-avtalet. Trots några analytikers åsikt att det får Ryssland att ändra sig kommer det snarast att leda till att avtalet aldrig realiseras under den ökande konflikten mellan Ryssland och USA.

En upptrappning är däremot inte utesluten. Under diskussioner om det tredje START-avtalet påpekade Moskva flera gånger att det finns omständigheter, som kan leda till att Ryssland lämnar det. USA begriper att missilförsvarets utveckling i Europa provocerar Moskva till detta steg. Behöver Amerika en sådan situation? Vi får se.